Haiti och …

Haiti har drabbats av en fruktansvärd katastrof. Många dödsoffer och ett ofattbart lidande.

Hela världen känner med folket.

Nu till den filosofiska frågan, utan att för den skull förringa lidandet i Haiti:

Är den enskilde individens lidande lättare att bära bara för att många andra lider lika mycket?

Skulle du själv trösta dig med att andra har det lika olidligt som du själv om du inte har mat för dagen, till exempel?

Känner du hungern mindre för det i så fall?

Nej, så är det inte, så är det inte!

Koncentrationsläger, Tyskland, andra världskriget: tänk dig att du sitter där och räknar de brödsmulor som är maten för dagen. ”OK, men alla andra har lika få brödsmulor som jag, så det är OK. Vi är ju sex miljoner om samma öde!”

Skulle du tänka så när magen knorrar?

Antagligen inte.

Haiti, en naturkatastrof av gigamått.  Det uppmärksammas och har ett nyhetsvärde av stora mått, så klart. Vi lider med dem.

Men för den enskilde individen kan annat vara minst lika stort lidande. Som det jag tog upp i förra inlägget. Läs det, för jag har uppdaterat det. Det behövde redigeras om en aning.

Och det handlar om ett lidande som inte framkallats av en naturkatastrof utan av ett medvetet pennstreck! Det behövde inte inträffat alls, men inträffade pga ett beslut, medvetet sådant till och med!

Tänk på det!